2008 blev ett ekonomiskt brytår

Idag fick vi ÄNTLIGEN presentera den spännande konjunkturundersökningen som de europeiska handelskamrarna gör gemensamt varje år. Detta året skickades undersökningen ut till företagen precis när ”kaoset” uppstod i oktober. 70.000 företag har besvarat enkäten, varav 1.551 företag i Sverige. Konjunkturundersökningen pekar på att vi i framtiden kommer att se 2008 som  något av en vändpunkt efter flera år med stark tillväxt för svensk ekonomi.

Visserligen ser vi att majoriteten av de svenska företagen fortfarande har en ökad omsättning, men det sker i mindre omfattning än tidigare. Och blickar man framåt för 2009 så är företagen betydligt mindre optimistiska jämfört med åren före. Förväntningarna på den totala utvecklingen (business confidence) har inte varit så låga sedan 2003. Ändå placerar sig Sverige bland de högsta nettotalen i Europa, vilket tyder på allmän europeisk avmattning.

Sysselsättningen som ökade med rekortdnoteringar under förra året, ökade blygsammare under 2008. Prognosen för sysselsättningen under 2009 är nolltillväxt, vilket inte har skett tidigare under 2000-talet.

Jämfört med övriga Europa står sig Sverige relativt väl.

Inom Sverige ser vi att Östra Mellansverige (Uppsala, Sörmlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län) är mest positiva – och den enda region där man tror att exporten kommer att öka under 2009. Småland med öarna (dvs Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län) upplever situationen som tuffast och är relativt pessimistiska inför 2009.

Läs gärna hela rapporten här, eller den svenska tolkningen här (utförd av Stockholms Handelskammare).

Läs vad media skriver om detta: Gotlandska.se, VästeråsDirekt, Redeye, E24, Avanza, AffärsVärlden.

Intressant? Läs andra bloggar om: konjunktur, näringsliv, Sverige Europa och prognos.

Företagsstölder och -inbrott vanliga

56% av företagen i Östsverige har utsatts för stöld de senaste tre åren. 30% har utsatts för inbrott. Det visar en undersökning Östsvenska Handelskammaren gjort nu i veckan.

Bakgrunden till undersökningen var att Västsvenska Handelskammaren nyligen presenterade en undersökning som visar att vart fjärde företag i Västsverige har utsatts för hot eller annan kriminalitet de senaste tre åren (se vårt tidigare inlägg om detta). Östsvenska Handelskammaren ville därför se hur det var ställt i Östergötland, Sörmland och Gotland. 260 företag fick vår enkät och två dagar senare hade 56% besvarat den (dvs 139 företag).

Vi reagerade på att det är så stor andel av våra företag som har drabbats. Särskilt med tanke på att vi har frågat business-to-businessföretag. Inga butiker, frisörer eller restauranger som vanligtvis förknippas med att vara utsatta för hot, stöld och kriminalitet finns med i vår undersökning.

40% av alla som svarade på enkäten angav att de utsatts för ett stöld och/eller inbrott. Hela 56% av företagen angav att de utsatts för stöld! Endast ett företag (av 139 som svarade) hade utsatts för utpressning, inga företag hade drabbats av bolagsplundring.

I Västsverige finns ett stort fokus på den ökande organiserade brottsligheten. I östsverige verkar inte utpressning vara något företagen behöver oroa sig för i alla fall.

Intressant? Läs andra bloggar om: företag, näringsliv, hot, stöld, inbrott, Östergötland, Sörmland och Gotland.

Har ditt företag hotats?

Västsvenska Handelskammren har nyligen presenterat en undersökning som visar att vart fjärde företag i Västsverige har utsatts för hot eller annan kriminalitet de senasete tre åren. Har ditt företag utsatts?

Läs Kriminalitet mot det västsvenska näringslivet här.

Full fart på Gotland

Jag besökte i slutet av förra veckan Företagardagen i Visby, där Handelskammaren också hade en monter. Ca 600 företagare deltog och stämningen var hög. Här märktes minsann inget av de dåliga tider som media varje dag talar om att vi har. Företagen minglade med varandra, besökte varandras montrar, deltog i prisutdelningar och hörde intressanta föredragningar från scen på det fantastiskt fina Visby Strand. I samband med allt detta åt man också lunch och middag tillsammans. Den här typen av gemensamma positiva upplevelser är viktiga. Särskilt i svåra tider!

Reflektion: vad gör en blogg populär?

Handelskammaren har bloggat bortåt två år nu, och har kanske vanan inne vid det här laget. Men helt självklart vad det är som drar besökare till bloggar är det inte. Vi har ju valt att hålla en seriös profil, men gärna släppa fram personliga åsikter och insikter, och med reflektioner över stort och smått i näringslivet, arbetslivet och politiken – där vi har vår vardag.

Det finns ju topplistor på bloggbesökare, och rätt ofta kan vi konstatera att vi finns på topplistan för växande bloggar. Och det är ju trevligt! Och ibland finns vi med på listan bland hetaste blogginlägg över huvud taget (ett inlägg rankades faktiskt högre än ett dito från Carl Bildt…).

En annan sak som är spännande är att se vilka sökbegrepp man använt för att komma till vår blogg. Överlägset högst på den listan ligger ett inlägg om kontorslandskap. På plats två finns slott till salu (sic!). Månne det finns spekulanter som önskar göra fastighetsklipp så här i kristider? Då blev dessa nog besvikna av just det inlägget, kan man förmoda… Först på plats 15 återfinns Ostlänken (här har vi skrivit mycket, till exempel detta inlägg). Kanske ett tecken på att regional utveckling och politik än så länge är hyfsat okända/ouppskattade teman i bloggosfären? Eller är det så att många ”seriösa” intressenter helt enkelt inte har koll?

Andra bloggar om: bloggosfären, bloggar och näringslivsblogg.

Skitsnack kostar pengar

Ja, det är ju inget nytt att skitsnack och dålig atmosfär på arbetsplatsen kostar pengar. Det har jag hört flera teorier och uträkningar om… Senast i ledet (för mig) är Anders Larsson, Befor, som har satt en prislapp på skitsnacket, och även en beteckning: ”psykosocial spilltid”.

Men att något gammalt ompaketeras gör det inte mindre sant eller mindre viktigt.

Vad det handlar om är att tiden för det okreativa snacket som uppstår när en chef brister i sitt ledarskap, medarbetare inte drar jämt osv kostar pengar. Ett typexempel är tiden det tar att reda ut oklarheter rörande arbetsfördelning eller tiden det tar att prata med kollegor om relations- och samarbetsproblem gentemot chefen eller andra medarbetare.

Generellt sett så ägnar varje anställd 8-12 % av arbetstiden till denna psykosociala spilltid. Det blir en månad/anställd/år som snackas bort i okreativt syfte. Ganska mycket, alltså!

Men visst måste det få finnas lite skitsnack kvar, menar Anders Larsson. Att ”förbjuda” det vore även det okreativt – att tala om relationer eller om oklarheter på jobbet är ett sundhetstecken. Han tycker dock 3% av arbetstiden är en rimlig nivå.

Det kostar alltså massvis med pengar när anställda fokuserar på oro istället för på väsentligheter. Ett tydligt ledarskap kopplat till tydliga mål och strategier är väsentligt. Genom att synliggöra kostnaden kanske fler företag inser att inte bara trasiga maskiner eller it-system behöver fixas, även mjuka komplikationer behöver åtgärdas snabbt.

Dumhetsindex finns – men inget smartindex?

Anders Drejer, professor vid Handelshögskolan i Århus, spikar fast devisen ”det livslånga lärandet” på dörren! Han har tagit fram ett dumhetsindex som räknar ut hur mycket man halkar efter om man inte vidareutvecklar sig kontinuerligt. En vanlig tjänsteman blir 20% dummare för varje år han/hon inte kompetensutvecklar sig. (Läs artikel i tidningen Chef)

Jag ser gärna motsvarande index för kompetensutveckling: ett smartindex där man blir x % smartare för varje kompetensutvecking – där olika kompetensutvecklingar har olika faktorer. Att nätverka, gå traditionell kurs, researcha på nätet, läsa branschtidningar osv.

Andra bloggar om: dumhetsindex, kompetens, kompetensutveckling och näringsliv.

7 sätt som Kina kan överraska på år 2009

Hur tror du att Kina kommer överraska resten av världen framöver?

McKinseys director Gordon Orr har mångårig erfarenhet av Kina och lägger fram sju möjliga scenario inom näringsliv, policy och miljö som kan innebära att vi ser på Kina med nya ögon. Läs hans framtidsscenario här, och delta gärna i dialogen han vill skapa kring Kina i framtiden.

Exempel:

China announces that by 2020, half of the cars in the country will be electric. It invests tens of billions of dollars in R&D toward achieving that goal.

Such a move could make China the leader in the automotive technology of the future, with other countries struggling to keep pace. Shanghai Automotive Industry Corporation (SAIC) or newcomer BYD Auto could become the Ford Motor of the 21st century, propelled by a new technology—much as Ford capitalized on the internal-combustion engine at the start of the 20th century.

Andra bloggar om: Kina, framtid och näringsliv.

Handelskammaren i spetsen för ”nya” lobbningsindustrin

Lobbning är ett allt hetare begrepp och något som allt fler ägnar sig åt. Det passar med det moderna samhället där intresseorganisationer och näringsliv ges större möjlighet att påverka beslutsfattare genom kunskap.

Behovet av lobbying är självklart som tydligast inför ett val – särskilt kommande val i USA. Men även i Sverige pågår det ständigt, exempelvis vid nya lagförslag. Ett typiskt svenskt exempel är hur Agroetanol, ett företag i Norrköping som vill bygga en etanolfabrik, lobbar för att förslag på ändrade tullregler inte ska genomföras (läs Så ska etanolfabriken klara krisen (Folkbladet)).

För er som bor i närheten av Norrköping kan jag berätta att Per Westerberg, riksdagens talman, kommer att ge tips om hur man lobbar framgångsrikt i Sverige nästa måndag (3 november). Där kommer även Handelskammarens lobbning för Ostlänken att beskrivas.

Intressant nog i det här sammanhanget: det visar sig att i USA står Handelskamrarna för de största summorna i lobbning. Inte så konstigt, tycker jag, eftersom en handelskammare ju representerar näringslivet i stort.

Läs t.ex Lobbying har blivit rena industrin (SvD) eller Företagen lobbar för miljoner i USA (E24).
Fem tips för lobbningskampanj hittar du här: Lobbying successes, some failures and other outcomes (the HillTimes).

Andra bloggar om: lobbying, näringsliv och Per Westerberg.

Nu satsar vi på Ostlänken!

Igår hade Östsvenska Handelskammaren kallat till möte i Riksdagshuset för att med riksdagspolitiker, politiker från regionen och några företagare diskutera hur vi ställer oss till infrastrukturproppen och hur vi gemensamt ska agera för att påskynda en byggstart av Ostlänken så mycket som möjligt. Den stora satsningen på utveckling av transportsystemet i landet (217 mdr kr) ansågs av de flesta närvarande vara positivt och ge möjligheter för satsningar på höghastighetsjärnvägar. En avvikande mening hade Stockholms Handelskammare som ansåg satsningen alltför liten. Detta mot bakgrund av de stora satsningar som krävs för att hinna ikapp eftersatta investeringar bara i Stockholm.

De närvarande var dock helt överens om att se på innehållet i propositionen som positivt och då särskilt att regeringen genom att tillsätta en utredningsman vill utreda höghastighetståg fram till sommaren 2009. Vid mötet beslöt vi att regionpolitikerna och näringslivet borde vara med och påverka processen i största möjliga utsträckning. Härvid ska vi samarbeta med Banverket och Vägverket för att se till att de för vår del av Sverige viktiga projekten prioriteras. Detta innebär naturligtvis att möjligheterna av viss kommunal medfinansiering inte får uteslutas. Flera östsvenska kommuner har redan på ett föredömligt sätt planerat för satsningar på nya resecentra. En annan möjlighet att lösa upp finansieringsproblematiken är OPS (Offentlig-Privat-Samverkan) och möjligheter till detta presenterades i form av en rapport som Östsvenska Handelskammaren bett Öhrlings ta fram. Här framkommer såväl tidsmässiga som ekonomiska fördelar med privat medfinansiering. Denna rapport ska nu närmast lämnas till finansministern, med vilken Handelskammaren bett om ett sammanträffande. Näringsdepartementets handläggare som deltog med en presetation av proppen vid vårt möte fick den på plats.

Det finns många delar av landet som vill ha höghastighetståg och vi tog vid mötet upp att allianser med Stockholm och Göteborg är viktiga. I dessa städer börjar och slutar Götalandsbanan av vilken Ostlänken enbart är den första etappen.

Sammanfattningvis var vi överens över partigränser samt mellan regioner och näringsliv om behovet av en tidig satsning på byggstart av Ostlänken och att arbeta tillsammans för detta.

Avslutningsvis framhöll jag vid mötet att det ibland kan vara tråkigt med stor enighet då det inte finns någon att debattera med och fick då till svar -Jo, vi har en: Finansministern Anders Borg!

Se våra tidigare inlägg om infrastrukturproppen: Ingen imponerande infrastrukturproposition, Äntligen infrastrukturproppen! och Vilken sorts propp blir infrastrukturproppen?

Andra bloggar om: Ostlänken, Götalandsbanan, näringsliv och proppen.

Hur tolkar näringslivet finanskrisen?

…det kommer vi snart få veta. Just som finanskrisen härjar som värst i media (DN, VA och Fokus för att nämna några) så skickar vi från handelskammaren ut en ekonomisk undersökning (European Economic Survey) och frågar näringslivet hur de tror utvecklingen för sitt företag kommer att bli nästa år. Undersökningen görs i HELA EUROPA, och vi gör den varje höst. Det är den största undersökningen i sitt slag, och bara i Sverige frågas 3,300 företag.

Det ska bli intressant att tolka årets resultat i ljuset av att företagarna som besvarat enkäten gjort det just dessa dagar då finanskrisen ligger högt på agendan.

Resultatet presenteras 4 december.

Annat intressant: inköpschefsindex minskade i september.

Andra bloggar om: finanskrisen, ekonomi och näringsliv.